Kreativt önskande
Okejdå, nu står julen vid dörren och det har man dock märkt på vädret, så därför tänke jag skriva min "önskelista B" direkt här i bloggen ( i hopp om att tomten är en trogen läsare ).
Önskelista B skiljer sig från min Önskelista A på det viset att Önskelista A är sådana saker man kan önska sig av sina föräldrar och släkt, medans Önskelista B är en sak för jultomten.
Men vad ska jag önska mig..hm:
Fred på jorden? att det regnar pengar till alla fattiga barn? näfan! Jag ska önska mig en riktigt god och trevlig jul helt enkelt.. men framför allt att "Person X" blir påkörd av Jultomten.. Och att Jultomten har den STOOORA släden med sig. Hans orginal släde gör ju dock inte särskild stor skada.
Sen måste vi ju också inse realismen i det hela barn, och jag tror verkligen inte att man kan få allt man önskar sig, och jag tror faktiskt inte att tomten vill köra på personer bara för att jag skulle bli en lycklig ungjävel då...
Så därför går det även bra om "Person X" blir påkörd av följande: Jumbojet, Buss, Tåg, Pansarvagn, gammal WolksWagen från 60' talet med blommor på... Eller ( med risk för att bli för kreativa ) ett hus med hjul på.
Sen önskar jag mig dock pengar, kändis status och en sån hatt man kan ha ölburkar i.
Så ja, vi får väl se hur det går med önskningarna :P
Ha de
Önskelista B skiljer sig från min Önskelista A på det viset att Önskelista A är sådana saker man kan önska sig av sina föräldrar och släkt, medans Önskelista B är en sak för jultomten.
Men vad ska jag önska mig..hm:
Fred på jorden? att det regnar pengar till alla fattiga barn? näfan! Jag ska önska mig en riktigt god och trevlig jul helt enkelt.. men framför allt att "Person X" blir påkörd av Jultomten.. Och att Jultomten har den STOOORA släden med sig. Hans orginal släde gör ju dock inte särskild stor skada.
Sen måste vi ju också inse realismen i det hela barn, och jag tror verkligen inte att man kan få allt man önskar sig, och jag tror faktiskt inte att tomten vill köra på personer bara för att jag skulle bli en lycklig ungjävel då...
Så därför går det även bra om "Person X" blir påkörd av följande: Jumbojet, Buss, Tåg, Pansarvagn, gammal WolksWagen från 60' talet med blommor på... Eller ( med risk för att bli för kreativa ) ett hus med hjul på.
Sen önskar jag mig dock pengar, kändis status och en sån hatt man kan ha ölburkar i.
Så ja, vi får väl se hur det går med önskningarna :P
Ha de
12.11.08
Ja, då är man hemma från Stockholm igen, och det har varit en oförglömlig dag, eller dagar kan man väl säga.
I tisdes natt så satte jag och Lina oss på tåget mot helsingborg, och före vi visste det så var vi framme i sthlm ( Trä-dolmen ), klockan 6.10 på morgonen.. Lite segt i och med att Vandrarhemmet som vi bokat rum på hade inte inchecking förens klockan 3, så vi fick slå ihjäl några timmar på Mcdonalds, och i en galleria ( somnade typ på begge ställena ).
Sen när vi väl fått vårat rum så tog vi igen några timmars sömn som vi inte fått på natten, även om det var skönt att sova lite på bussen.
Vaknade vid 6 tiden så gjorde vid oss och drog ner till Hovet, träffade lite festliga muppar och snacka skit och sen gick vi in och satte oss.
Först in på scen var Children of Boddom, och även om det inte är något som jag direkt lyssnar på så tyckte jag faktiskt att det var helt ok, och att det var ett passande förband, men sen kom det till kritan när Machine Head gick in på scen...
Vi fattar det kort och säger att jag har kommit på att jag inte alls tycker om Machine Head, inte bara för att deras låtar är en halvtimme långa, utan för att jag faktiskt inte fattade logiken med deras musik ?
Tror nästan att det jag hörde när Machine Head spelade, är detsamma som andra hör när jag öser på med mitt Slipknot.. Men ja, efter att ha suttit inne från halv åtta till klockan tio så var det dags:
Äntligen så drog dom bort ridån, och där stod ett par trummor. Ljuset föll perfekt på dem och bakom dem så såg man Joey sitta med sin vita mask, sin krans av tornbuskar och ett par händer som gjorde honom till fadernatur. Sedan, en efter en gick dem ut på scen, och före man visste ordet av så fylldes rummet av introt på Surfacing.
efter det så kändes varje sekund som en orgasm!
Speciellet när Corey Taylor stod och predikade inför hela publiken, han fick oss att skrika, han fick oss att hoppa, klappa, och han fick oss att sjunga...och allt var på hans komando.
Jag kunde inte fatta det, där stod han - självaste Corey Taylor, lika mycket man som mig, gjord av kött och ben.. men inte för mig, inte för någon av oss verkade som. Han var Guds andra son, Jesus bror, nedstigen från himmlen för att få oss att bli galna, för att ge oss den ro vi fann i att tappa allt totalt, allt runt omkring försvann från stunden, alla minne, alla framtid - det fanns bara då.
" Detta är den ända religonen som faktiskt gör en jävla skillnad i folks liv " sa han, och rykte med oss alla i Heretic Anthem. Det var fantastiskt.
Och före någon visste ordet av det, så var vi inne i mitten av Spit It Out, där Corey bad oss göra det, den stora grejen... Han bad oss att sätta oss ner,och på hans komande hoppa, och det gjorde alla, Alla Maggots följde blindt denna gud som vi utnämnt.
Dom lämnade scenen, och jag trodde faktiskt att det var slut - jag var till och med påväg att fråga Lina om vi skulle gå, men då, flera minuter senare: Lamporna tänds, dom går upp igen och ger oss People equals Shit och Sic, och sen var det över... Och jag älskade det !
Jag önskar nästan att jag hade blivit döv den kvällen, att ha dom ljuden som ens sista minne hade inte bara varit speciellt, det hade varit underbart, Men nu så kommer dag efter dag så,och jag kommer sakta glömma hur det lät.. Men inte känslan av det.
Och det kommer inte vara sista gången som jag ser Slipknot, det är något jag lovar.
Vet om att texten kan låta lite besatt på vissa ställen,men det är så jag känner iaf !
Och att ha två så speciella saker som betyder så mycket runt omkring en sammtidigt, det är något som man inte får uppleva så ofta. Men ska iaf gå och lägga mig bredvid den ena speciella "Saken" nu xD hahaa.
Bilder kommer snart på bilddagboken, Ni får ha en fortsatt bra kväll !
Ha de
och Stay Sic !
I tisdes natt så satte jag och Lina oss på tåget mot helsingborg, och före vi visste det så var vi framme i sthlm ( Trä-dolmen ), klockan 6.10 på morgonen.. Lite segt i och med att Vandrarhemmet som vi bokat rum på hade inte inchecking förens klockan 3, så vi fick slå ihjäl några timmar på Mcdonalds, och i en galleria ( somnade typ på begge ställena ).
Sen när vi väl fått vårat rum så tog vi igen några timmars sömn som vi inte fått på natten, även om det var skönt att sova lite på bussen.
Vaknade vid 6 tiden så gjorde vid oss och drog ner till Hovet, träffade lite festliga muppar och snacka skit och sen gick vi in och satte oss.
Först in på scen var Children of Boddom, och även om det inte är något som jag direkt lyssnar på så tyckte jag faktiskt att det var helt ok, och att det var ett passande förband, men sen kom det till kritan när Machine Head gick in på scen...
Vi fattar det kort och säger att jag har kommit på att jag inte alls tycker om Machine Head, inte bara för att deras låtar är en halvtimme långa, utan för att jag faktiskt inte fattade logiken med deras musik ?
Tror nästan att det jag hörde när Machine Head spelade, är detsamma som andra hör när jag öser på med mitt Slipknot.. Men ja, efter att ha suttit inne från halv åtta till klockan tio så var det dags:
Äntligen så drog dom bort ridån, och där stod ett par trummor. Ljuset föll perfekt på dem och bakom dem så såg man Joey sitta med sin vita mask, sin krans av tornbuskar och ett par händer som gjorde honom till fadernatur. Sedan, en efter en gick dem ut på scen, och före man visste ordet av så fylldes rummet av introt på Surfacing.
efter det så kändes varje sekund som en orgasm!
Speciellet när Corey Taylor stod och predikade inför hela publiken, han fick oss att skrika, han fick oss att hoppa, klappa, och han fick oss att sjunga...och allt var på hans komando.
Jag kunde inte fatta det, där stod han - självaste Corey Taylor, lika mycket man som mig, gjord av kött och ben.. men inte för mig, inte för någon av oss verkade som. Han var Guds andra son, Jesus bror, nedstigen från himmlen för att få oss att bli galna, för att ge oss den ro vi fann i att tappa allt totalt, allt runt omkring försvann från stunden, alla minne, alla framtid - det fanns bara då.
" Detta är den ända religonen som faktiskt gör en jävla skillnad i folks liv " sa han, och rykte med oss alla i Heretic Anthem. Det var fantastiskt.
Och före någon visste ordet av det, så var vi inne i mitten av Spit It Out, där Corey bad oss göra det, den stora grejen... Han bad oss att sätta oss ner,och på hans komande hoppa, och det gjorde alla, Alla Maggots följde blindt denna gud som vi utnämnt.
Dom lämnade scenen, och jag trodde faktiskt att det var slut - jag var till och med påväg att fråga Lina om vi skulle gå, men då, flera minuter senare: Lamporna tänds, dom går upp igen och ger oss People equals Shit och Sic, och sen var det över... Och jag älskade det !
Jag önskar nästan att jag hade blivit döv den kvällen, att ha dom ljuden som ens sista minne hade inte bara varit speciellt, det hade varit underbart, Men nu så kommer dag efter dag så,och jag kommer sakta glömma hur det lät.. Men inte känslan av det.
Och det kommer inte vara sista gången som jag ser Slipknot, det är något jag lovar.
Vet om att texten kan låta lite besatt på vissa ställen,men det är så jag känner iaf !
Och att ha två så speciella saker som betyder så mycket runt omkring en sammtidigt, det är något som man inte får uppleva så ofta. Men ska iaf gå och lägga mig bredvid den ena speciella "Saken" nu xD hahaa.
Bilder kommer snart på bilddagboken, Ni får ha en fortsatt bra kväll !
Ha de
och Stay Sic !
She seems dressed in all the rings of past fatalities.
My Dahlia bathed in possession
- Okej, igår insåg jag en viktig sak (lätt topp 3 detta året). Jag insåg att just nu är jag gladare än på riktigt länge, om ja ska vara ärlig så minns jag väldigt få stunder när ja faktiskt varit såhär glad. Okej, det är klart man har haft stunder när man varit as glad, dom finns det ju tusen av :P Men jag menar liksom glad från den minut man vakar - och allt kan nog bero på en speciell person faktiskt.
Jag hatar egentligen gulli-snulli-pullpull kärlek, okej - kärlek på film är något helt annat, för där händer verkligen riktigt härliga saker ( förutom överlyckliga slut, liksom - va realisktiska !? ). Nä men såg tex. Ps: I love you häromdan, en film där kärlek faktiskt äger, dels för att det handlar om en Irländare,och dels för att den skiljer sig från andra filmer... Varför i helvete drar jag ens upp det här? haha, saken är iaf att filmen är bra,och den borde ses (likså "Brudens bäste man" ) men det är inte det jag snackar om just nu. Utan jag snackar om att jag känner mig totalt beroende av en person för tillfället, helt "insjunken" typ.
- Och jag vet att där finns tvivel, även om jag just nu har glömt dom och allt annat negativt men ja, dom finns där. Och det är inte för att jag inte vet vad jag vill, tro mig - för en gångs skull så vet jag exakt vad jag vill ! Men vägen hit har varit halvkass, bättre på vissa ställe men ibland har det varit rakt ut i terängen och sen har vi även varit vilse ett tag kan man säga. Men jag tänker inte låta allt gammalt påverka mig, inte igen. Jag har tänkt göra allt jag kan för att hålla det ute.
Helt ärligt, jag skiter i vilket - detta är en så speciell känsla och jag tänker inte ifrågasätta den, och jag tänker inte heller göra som ja brukar, Lägga mig ner och låta strömmen guida mig ner för flodajävlen, jag tänker fan simma ! Exakt, jag tänker fan simma så mycket jag bara orkar....och sen ska ja simma lite till. För jag vill verkligen veta var denna floden leder, och jag pallar inte vänta sålänge som man får göra när man flyter.
Vem vet, det kanske mynnar av till en bäck, eller en damm ( och där är det väl stopp ),men det är inte vad jag hoppas att få se.
Helgen föresten, Ja - den funkade väl, men har funnits bättre :P Chillade (för det mesta) i Fredehs, sen maskerad på lördagen, sen på söndagen så ...öhm, vafan gjorde jag då "/, tror jag lekte med wille eller något. Inte säker.
( OBS ! Om någon har sett Dick Navmark, Söndagen den 2 November, 2008 så kan ni höra av er. Allt trovärdig information kommer behandlas och bedömmas. Små summor kommer också delas ut till de som kan ge historier med uppbackning. )
Ha de !
- Okej, igår insåg jag en viktig sak (lätt topp 3 detta året). Jag insåg att just nu är jag gladare än på riktigt länge, om ja ska vara ärlig så minns jag väldigt få stunder när ja faktiskt varit såhär glad. Okej, det är klart man har haft stunder när man varit as glad, dom finns det ju tusen av :P Men jag menar liksom glad från den minut man vakar - och allt kan nog bero på en speciell person faktiskt.
Jag hatar egentligen gulli-snulli-pullpull kärlek, okej - kärlek på film är något helt annat, för där händer verkligen riktigt härliga saker ( förutom överlyckliga slut, liksom - va realisktiska !? ). Nä men såg tex. Ps: I love you häromdan, en film där kärlek faktiskt äger, dels för att det handlar om en Irländare,och dels för att den skiljer sig från andra filmer... Varför i helvete drar jag ens upp det här? haha, saken är iaf att filmen är bra,och den borde ses (likså "Brudens bäste man" ) men det är inte det jag snackar om just nu. Utan jag snackar om att jag känner mig totalt beroende av en person för tillfället, helt "insjunken" typ.
- Och jag vet att där finns tvivel, även om jag just nu har glömt dom och allt annat negativt men ja, dom finns där. Och det är inte för att jag inte vet vad jag vill, tro mig - för en gångs skull så vet jag exakt vad jag vill ! Men vägen hit har varit halvkass, bättre på vissa ställe men ibland har det varit rakt ut i terängen och sen har vi även varit vilse ett tag kan man säga. Men jag tänker inte låta allt gammalt påverka mig, inte igen. Jag har tänkt göra allt jag kan för att hålla det ute.
Helt ärligt, jag skiter i vilket - detta är en så speciell känsla och jag tänker inte ifrågasätta den, och jag tänker inte heller göra som ja brukar, Lägga mig ner och låta strömmen guida mig ner för flodajävlen, jag tänker fan simma ! Exakt, jag tänker fan simma så mycket jag bara orkar....och sen ska ja simma lite till. För jag vill verkligen veta var denna floden leder, och jag pallar inte vänta sålänge som man får göra när man flyter.
Vem vet, det kanske mynnar av till en bäck, eller en damm ( och där är det väl stopp ),men det är inte vad jag hoppas att få se.
Helgen föresten, Ja - den funkade väl, men har funnits bättre :P Chillade (för det mesta) i Fredehs, sen maskerad på lördagen, sen på söndagen så ...öhm, vafan gjorde jag då "/, tror jag lekte med wille eller något. Inte säker.
( OBS ! Om någon har sett Dick Navmark, Söndagen den 2 November, 2008 så kan ni höra av er. Allt trovärdig information kommer behandlas och bedömmas. Små summor kommer också delas ut till de som kan ge historier med uppbackning. )
Ha de !
